I cirkusen upptäckte Palle en ny värld

Palle portratt KulturojnI cirkusen finns en plats för allt och alla. Det menar gycklaren, skådespelaren och läraren Palle Poulsen som själv blev cirkusfrälst som tioåring.
– För mig blev cirkusen mitt andningshål. Det var en värld där alla fick vara med på sina egna villkor.

Sedan ett par år tillbaka bor Palle med familj i ett stort hus på Högklint, precis på klippkanten och med utsikt över havet. Någon längtan tillbaka till livet och lägenheten i Stockholmsförorten Vällingby har han inte.
– Nej, nej, att flytta till Gotland är det bästa jag gjort. Här är tempot lägre och man lever i livet på ett annat sätt, säger Palle med tydlig betoning på ”i”.
– Varje gång jag åker till stresshålet Stockholm längtar jag hem igen.

I ett och ett halvt år har Palle jobbat som cirkuslärare på Orionskolan i Visby. Han producerar också föreställningar till Medeltidsveckan och driver frågan om en cirkushall på Gotland. Kort sagt, det mesta i Palles liv kretsar kring cirkus på ett eller annat sätt, det har det gjort i nästan 30 år.

Palle vet precis när allting började. Det var sommar, han var tio år och satt på en bänk i Norrköpings Folkets Park. Han var där för att titta på när hans kompis Maria gick en sommarkurs i lindans. Över henne och de andra unga adepterna vakade den karismatiske läraren Silvato.
– Han talade svenska med fransk brytning och hade världsrekordet i att stå på lina. Vi tyckte att han var hur cool som helst, berättar Palle.

Som om det inte vore nog med den store Silvato så dök dessutom Anita Plambeck, Norrköpings Ungdomscirkus grundare, plötsligt upp i folkparken. Hon undrade om inte Maria ville börja träna hos henne. Till Palles stora lycka visade det sig dessutom att cirkusen också behövde ett tillskott på clownsidan.
– Det var ju helt perfekt för mig som redan var något av klassens clown i skolan.

Fri och lustfylld värld

På ungdomscirkusen hann Palle prova på det mesta, från akrobatik till att cykla på enhjuling och jonglera. Den gav honom också en kraftigt utökad familj.
– Min mamma var ensamstående och jag är enda barnet, men helt plötsligt fick jag 100 syskon och ännu fler föräldrar. Det var fantastiskt, varenda sommar på industrisemestern turnerade vi runt till små skethålor i hela Sverige och uppträdde med ett tält som tog 500 personer. Så småningom var vi på cirkusfestivaler och grejer utomlands också. Och skaffade ett ännu större tält.

I cirkusen upptäckte Palle en ny värld, fri och lustfylld. Där betydde de normer och krav som rådde i skolan och samhället ingenting. Om något var bra eller dåligt spelade liksom inte så stor roll.

– Cirkusen är så tolerant. Där passar alla in och alla får vara med. För ungar är det jättebra, de får röra på sig och komma upp på scenen och göra bort sig lite. Det blir kanske fruktansvärt dåligt, men då gäller det att få dem att tänka: ”Okej, det blev dåligt men vad hände då? Dog någon? Kommer någon att minnas detta om en vecka?” Förstår man det och kliver upp på scenen en gång till så är man hemma. Man behöver inte värdera så himla mycket hela tiden.

Åtta år med Norrköpings Ungdomscirkus satte sina spår. Palle träffade cirkusfolk och knöt kontakter. Han började hålla på med eld.
– Japp, jag slukade eld och allt. Vi började uppträda, Four on Fire hette vår grupp!

Gycklargrupp på Medeltidsveckan

Det var också tack vare eldgruppen som Palle kom in på gyckleriet. Inte för att han riktigt visste att det var vad han sysslade med, men i alla fall.

– Av en slump träffade vi en människa som hade ett tornerspel. Hans gycklare hade slutat och han behövde nya. Det råkade min kompis i eldgruppen höra, så han gick fram och sa att han hade en gycklargrupp. Efteråt ringde han mig och berättade att han fixat jobb åt oss hela sommaren, som gycklare.

Four on Fire kastades in i tornerspelens underbara värld och gjorde succé. Bland åtta hästar och i full panik slog kvartetten volter, läste poesi och blåste eldmoln. Men det gick bra, efter föreställningen kom folk fram och uttryckte sin beundran för de duktiga gycklarna.

Tack vare tornerspelen kom Palle också in på Medeltidsveckan i mitten av 90-talet.
– Vi gjorde bland annat gatuföreställningar på marknaden med jonglering, fakirtrick, sång och sagor. Allt var väldigt improviserat och vi la oss på en så låg nivå att vi inte kunde misslyckas. Tio minuter innan vi skulle börja gick vi omkring och föste bort folk och hojtade att de skulle gå, för föreställningen skulle bli det sämsta de någonsin sett. Det funkade skitbra, säger han.

Publiken blev givetvis nyfiken och hängde envist kvar. Och Palle hittade sin spelstil: att göra sig osårbar genom att lägga sig så lågt att han inget hade att förlora och därigenom kunna säga och göra nästan vad som helst.
– Det är ju precis det som är gycklarens främsta vapen, men det fattade jag först senare. Det är coolt att vi gjorde något så traditionellt helt spontant tycker jag.

Drev egen cirkusskola

På senare år har Palle fördjupat sig i clown och skådespeleri och närmat sig det hela från ett mer teoretiskt håll. I höstas gick han till exempel clownhalvåret på Teaterhögskolan, en mycket populär utbildning med hundratals sökande.
– Jag hade ju inga formella meriter att komma med, men jag ville verkligen, verkligen komma in. Jag tjatade mig till att få komma på audition och efter det var det klart.

Palle har också jobbat med att utbilda andra under lång tid: i Hässelby drev han sin egen cirkusskola i sju år.
– Den var i samma anda som ungdomscirkusen i Norrköping och jag skapade den för att jag var så stolt över min uppväxt.

Mot den bakgrunden är det kanske inte så underligt att Palle hamnade på Orionskolan som cirkuslärare när han väl blev gotlänning.
­– Jag kände folk här redan innan vi flyttade till Visby och när jag kom hit gjorde de ett stort reportage om mig i Gotland Just Nu. Alla visste vad jag ville göra och så ringde de från skolan och frågade om jag ville jobba där.

Orionskolan är den enda grundskolan med cirkusprofil i Sverige. Syftet är inte att barnen ska bli cirkusartister, utan att använda cirkusen som ett pedagogiskt verktyg.
– Jag är lärare i idrott och hälsa och inom det jobbar vi med till exempel akrobatik, rullningar och volter. Vi går på lina, cyklar enhjuling och uppträder så mycket vi bara kan. Ungarna älskar det!

Dröm om kulturhus

I sommar jobbar Palle som vanligt med Medeltidsveckan. Troligtvis ska han också ”göra en grej” i S:t Nicolai kyrkoruin, men exakt vad är ännu hemligt. Och så var det det där med drömmen om en cirkushall.
– Ansökningsarbetet är påbörjat. Vi vill i första hand skapa en cirkuslokal på Gotland där alla som håller på med cirkuskonst kan mötas. Men i förlängningen hoppas jag att det hela ska utvecklas till ett kulturhus, för det är helt sjukt att det inte finns ett sådant på Gotland. Hela ön är ju full av exilkonstnärer som sitter ute i skogen och bygger fantastiska världar. Det skulle vara underbart om det fanns en plats där alla dessa människor kunde samlas.

Text: Irmi Persson

Foto: Privat

Irmi Persson är frilansjournalist och skriver om allt från intressanta människor till träning, bakning, hundliv och inredning. Hon har tidigare bland annat varit reporter på Lokaltidningen Mitti och redaktör på magasinet Härliga Hund.

Palle strand Kulturojn

Palle Poulsen

Bor: I hyrd villa på Högklint.
Familj: Frun Frida Lindroth och döttrarna Vilda Vackra Vittra och Edda Leva Lycka.
Gör: Är gycklare, clown, skådespelare och lärare.
Favoritplatser på ön: ”Hela ön är så nice, det är fint vart man än åker. Men jag gillar Högklint och Holmhällar. Där finns en restaurang där de serverar middag och lunch som på 50-talet, det känns som om tiden stått stilla där. När maten serveras stängs dörren, passar man inte tiden får man inte komma in.
Krönet i Visby är också grymt, och Kutens Bensin på Fårö.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *