Tommy Söderlund gräver där han står. I sina bilder skildrar han människor i sin närmiljö på Gotland. Han har arbetat som dokumentärfotograf i 40 år, främst inom tidning och bokproduktion. ”Jag vill att du ska begrunda mina bilder, inte beundra dem”, säger han.
Sedan 2018 delar Region Gotland ut ett vistelsestipendium på gästhemmet Hôtel Chevillon i byn Grez-sur-Loing söder om Paris. På sena 1800-talet var det platsen för en internationell konstnärskoloni, där konstnärer och författare samlades för att skapa och umgås, bland andra Julia Beck, August Strindberg, Carl Larsson, Karin Bergöö, Carolina Benedicks och William Blair Bruce. I september ska årets stipendiat, fotografen Tommy Söderlund, ägna sig åt ”Sparade minnen” på den legendariska platsen, ett bildprojekt som ska kunna användas inom äldreomsorgen på Gotland. Bilder som han valt ut från sitt eget fotoarkiv förvaras i en kassett, tillverkad av Malmgrens bokbinderi på Fårö med text formgiven av Christer Jonson. Dessa bilder kan personalen på äldreboenden utgå från i enskilda samtal eller i grupp.
– Bilderna kan vara ett sätt att lära känna sig själv och andra, då de väcker associationer till personliga minnen och erfarenheter. Merparten av bilderna är tagna i journalistiska, dokumentära syften, några få är privata, berättar Tommy Söderlund och fortsätter:
– Man vet att synintryck interagerar med minnet och min avsikt med dessa bilder är att de ska väcka dolda minnen till liv. Starta samtal och skapa gemenskap. Minnen är viktiga för att skapa kontakt med det förflutna och därmed ge trygghet, öka självkänslan och förhoppningsvis livskvalitén.
Några av dessa bilder finns med i boken Intill, som är en bildberättelse om livet på Gotland. 400 sidor av gotländsk samtidshistoria. Här är det inte raukarna eller kyrkoruinerna som får ta plats utan familjerna och vardagshändelserna under de decennier som Tommy Söderlund dokumenterat sin närmiljö genom kameralinsen, både privat och som pressfotograf.
– Det som intresserar mig mest är människor: våra relationer, tankar, känslor, drömmar och beteenden. Jag försöker berätta något om det liv vi alla lever och undviker det tillrättalagda och övertydliga, säger han.
Tommy Söderlund växte upp på 1960-talet tillsammans med farföräldrar, föräldrar och tre bröder på en gård på Näs på sydvästra Gotland. Hans farfar och pappa jobbade på tegelbruket i Havdhem och drev jordbruk i småskalig form, så kallade månskensbönder. Tommy kände tidigt att han ville gå sin egen väg. Flytten hemifrån tog han med små steg, först till Folkhögskolan i Hemse där han gick fotolinjen, uppmuntrad när han fått beröm för en bild med annorlunda perspektiv.
– Det var för att skolan fanns inom mitt närområde som jag vågade mig iväg. Därifrån vågade jag mig vidare till fastlandet, där jag fått ett sommarjobb på en lokaltidning, berättar han.
Nästa steg blev Stockholm, där han utbildade sig på Nordens Fotoskola och Konstfack, och frilansade. Andra fotografer som han mötte i huvudstan drömde om Paris och New York, men Tommy sökte sig efter några år tillbaka till hemön. Allt sedan den första boken som han medverkade i, Näs sockenbok i slutet av 1970-talet, har den röda tråden genom hans bildberättande varit Gotland. Förebilder är den lettiska fotografen Inta Ruka och norrländska Sune Jonsson, som också dokumenterat sin egen uppväxt och sina bekanta.
– Mina förebilder är de som vågar vara personliga i dokumentärfoto och lämnar tolkningsutrymme. Det mest spännande händer utanför bildramen, i mig själv och inom betraktarens egna erfarenheter. Jag vill att du ska begrunda mina bilder, inte beundra dem.
Han menar att bildberättande har fyra viktiga byggstenar: tid, engagemang, kunskap om ämnet och en förmåga att ta ansvar för både den du fotograferar och dig själv.
– En förutsättning för bra berättande är samarbetet med den man fotograferar. Som fotograf vill jag försöka vara så uppriktig som möjligt. Det är besvärligt ibland att fotografera och publicera bilder som kan vara känsliga, men man kommer närmare något existentiellt viktigt om man vågar – och det gäller ju litterärt berättande överhuvudtaget.
Tommy Söderlunds bok Utan ett du – inget jag i samarbete med skådespelerskan Liv Ullmann gavs ut 2014 med Bo Bergströms poetiska betraktelser och Maaret Koskinen som medförfattare. Några år tidigare hade Tommy tillbringat ett par veckor som stipendiat på Bergmangårdarna. Där studerade han Liv Ullmanns och Ingmar Bergmans ”kärleksdagbok” som de nedtecknade på dörren till hans arbetsrum på gården Hammars under 1960-talet. Med hjälp av tecken och symboler förde de ett samtal med varandra om hur dagen varit, som ett sätt att bearbeta sin relation.
– Mitt första möte med Liv Ullmann var när hon skulle hålla ett föredrag i Fårö bygdegård under Bergmanveckan. Jag tänkte att jag åker dit och frågar om hon har lust att berätta om dörren för mig. Hon jobbar bara med sådana som hon har förtroende för och någonstans tyckte hon att det var värt att delge mig sin historia.
De senaste åren har Tommy Söderlund gjort två bildberättelser om olika öppna rum i Visby innerstad: Domkyrkan och Botaniska trädgården.
– Böcker om botaniska trädgårdar skildrar ofta enbart växtligheten, men jag har valt att fokusera på vad som händer i människors möten med platsen, säger han.
I boken Botan – Allas gröna rum berättar trädgårdsmästaren Lasse Pettersson, som arbetat där i drygt två decennier, om sitt yrkesval och sin relation till växterna. Carina Johansson, etnolog och forskare och Lennart Lindgren, kultur- och litteraturvetare, ger en historisk bakgrund till DBW:s Botaniska trädgård, som anlades i mitten av 1800-talet och i dag är en av Visbys mest attraktiva sevärdheter.
– Om man har en ambition att vara dokumentär och skildra situationer som verkligen uppträder utan att jag har påverkat dem, behöver man tillbringa mycket tid på platsen. Det har varit en förutsättning att bo nära för att kunna fånga ögonblick under olika tider på dygnet och under alla årstider, menar Tommy Söderlund och fortsätter:
– Tid och bokproduktion hör ihop. Du behöver gott om tid för att kunna sätta dig in i ämnen och presentera dem i bokform. Böcker har en lång livslängd och jag tror att marknaden för bildberättelser kommer att växa. När det gäller textböcker konkurrerar den fysiska boken med ljudboken, medan bildberättelsen behöver upplevas med ögonen.
Text: Maria Molin
Foto: Tommy Söderlund
Senaste publicerade fotoböcker
Strandfolk och fiskelägen på Gotland, eddy.se, 2022
Gäst hos raukarna – Siluetter vid Slites strand, eddy.se, 2022
Botan – Allas gröna rum, eddy.se, 2021
Intill/Intimacy, eddy.se, 2018
Visby domkyrka – där himmel och jord möts, eddy.se, 2017
Utan ett du – inget jag, Fornsalens förlag, 2014