Lena Pasternak

2Närmare 4000 författare och översättare från världens alla hörn. Så många är de som vistats, umgåtts och skapat i de två stenhusen uppe på Klinten i Visby sedan starten för drygt 20 år sedan. Från Östersjöns författar- och översättarcentrums fönster ser man ut över hela den medeltida staden med S:ta Maria domkyrka i förgrunden och havet som horisont.

Första gången jag träffade Lena Pasternak, verksamhetsledare för Östersjöns författar- och översättarcentrum, jobbade jag på kulturorganisationen KLYS. Det var sju år sedan och vi samarbetade i planeringen av en internationell konferens på Wisby Strand, med inbjudna författare och politiker från hela Östersjöområdet. Jag lärde känna henne som djupt hängiven sitt arbete, engagerad och energisk. Vi satt uppe och jobbade på centrets kontor på Uddens gränd till midnatt dagarna före konferensen.

– I början hade jag svårt att se det som ett arbete, trots att man arbetar konstant, eftersom det är ett sådant privilegium att få bidra till skapandeprocessen. Hela huset sjuder av kreativitet, säger Lena Pasternak när vi slagit oss ner i den stora salongen på övervåningen i ett av husen som centret hyr av Region Gotland. På ett bord invid den öppna spisen står tulpanbuketter och två nedbrunna stearinljus. I rummet anordnas litteraturaftnar och föreläsningar.

– Tusentals böcker har delvis skrivits här sedan starten, böcker som har gjort avtryck någonstans i världen. Och kontakterna som skapats här lever vidare, fortsätter hon.

För att kunna söka vistelsestipendium här ska man vara professionell författare eller översättare. I första hand tar centret emot sökande från Östersjöregionen och Norden.

WP_002511Flera böcker som skrivits på Östersjöns författar- och översättarcentrum har Gotland som spelplats. Det är ovanligt med långväga gäster, men ett exempel är den australienska författaren Fiona Capp, som blev så fascinerad och inspirerad av platsen att hon skrev romanen Gotland under flera återkommande vistelser här. När hon återvände till Australien skrev hon en artikel för en australiensk tidning där hon jämförde Gotland med Australien: ö-känslan, att man har alla möjligheter, att man kan återskapa sitt liv.

Idén till Östersjöns författar- och översättarcentrum föddes på en författarkryssning 1992.
– När de kom till Visby blev alla insvepta i känslan att platsen de sökte måste vara den här. Det var nog en kombination av den starka ö-känslan och en levande stad, full av historia som är väldigt närvarande. Det är en historia som man känner igen, men som också är annorlunda om man kommer från Östersjöområdet. Gotland uppfattas som en neutral plats. Här kan man börja om från början.  Den här ön är ett kosmos i sig och det finns inget mellan staden och havet – man har den öppna horisonten framför sig hela tiden. Här får många ro att skriva, ro i betydelsen att fokusera, säger Lena Pasternak.

På initiativ av alla författar- och översättarorganisationer i Östersjöregionen och Norden kunde centret grundas redan året därpå. Det drivs med anslag från Kulturrådet och Region Gotland. Lena Pasternak började jobba åt föregående verksamhetsledare med olika slags uppdrag. Hon är översättare mellan ryska, engelska och svenska och filolog och har undervisat i ryska på Högskolan på Gotland, där hon startade en kurs i samtida rysk litteratur tillsammans med en kollega.

IMG_4524Hon är född i Riga och uppvuxen där. När hon var 15 år flyttade familjen till Stockholm. Gotland började hon åka till på somrarna.
– Det var kärlek från första stund, en känsla som var så djup – att man befinner sig på rätt plats i världen, berättar hon.

Havet är viktigt för henne, hennes bakgrund är präglad av Östersjön.
– Existentiellt och fysiskt känner jag att detta är mitt hem nu. Kanske för att Gotland är ”mitt emellan”.

– Jag ser också här i vardagen hur man drabbas av Gotland, fortsätter hon. Jag tror inte att det är bara centret, att man har en arbetsplats och kollegor här med ett ständigt utbyte av tankar. Det skulle aldrig fungera så fullständigt om det inte vore för själva platsen. Här finns någonting som känns rätt för dem som sysslar med något kreativt.

Lena flyttade till Gotland i mitten av 1990-talet.
– Jag reste mycket mellan Stockholm och Visby och kände att jag längtade tillbaka hit redan när jag åkte härifrån, berättar hon.

Hon funderade mycket på hur man flyttar till en ö, när man har det mesta i sitt liv i Stockholm.
– Det kändes som en vacker idé, men bara en dröm. Jag tänkte att det skulle vara så härligt att bo där, men hur gör man det? Vad skulle jag göra där?

Det var till slut hennes son som fick henne att ta steget.
– Han älskade att åka över hit och var nog trött på det eviga pratet om att vi skulle flytta en dag. När ett barn säger: Okej, men då gör vi det! kändes det plötsligt så lätt, säger Lena.

WP_002510– Skönheten här är så oändlig och tillgänglig. Den här världen är mindre, men också större. I till exempel Stockholm är olika kretsar och generationer mer separerade. Här finns inte tillräckligt många människor för att det ska kunna bildas sådana grupperingar, och på något sätt blir det mer öppet. Att det är en välkomnande plats upptäcker jag också hos författare som kommer hit och vill återvända – därför att man känner så starkt för platsen att man inte kan leva utan den, säger hon.

Vistelsen är ofta en månad lång och det gäller att ta vara på tiden. Författarna tar del av varandras skrivande och här föds olika projekt. På sensommaren varje år anordnas en internationell poesifestival.

Lena bor nära sin arbetsplats. På fritiden tar hon gärna en promenad längs havet, äter en god middag och läser.
– Jag försöker bekanta mig med författarskap som kommer hit, även om det är svårt att hinna med alla.

Hon försöker väcka intresse för författare som vistas på centret på olika förlag.
– Det är väldigt lite som översätts till svenska utöver anglosaxisk litteratur. Kunskapen om kultur och litteratur i öst är därför i allmänhet mycket begränsad här, säger hon.

Text och foto: Maria Molin

Fiona CappNågra böcker som skrivits på ÖFÖC i Visby med Gotland som spelplats

  • Den australienska författaren Fiona Capps roman Gotland (2013).
  • Den tyska författaren Antje Rávic Strubels roman Sturz der Tage in die Nacht (2012), engelsk titel: When Days Plunge into Night utspelar sig på gotländska Stora Karlsö.
  • Den finlandssvenske författaren Kjell Westös roman Gå inte ensam ut i natten (2009) är fjärde delen i en kvartett som främst utspelar sig i Helsingfors, men i denna sista del även på Närsholmen på östra Gotland.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *